1903.html



redigera Händelser

• 2 januari - USA:s president Theodore Roosevelt stänger ett postkontor i Indianola i Michigan efter att ledningen vägrat anställa en svart postkassörska.
• 5 januari - Telegrafkabeln mellan San Francisco och Hawaii öppnas för allmänheten.
• 3 februari - Brittiska styrkor intar staden Kano i norra Nigeria. Då mord på britter ägt rum i landets södra delar och mördarna flytt norröver belägrar britterna landets norra delar. När Kano fallit fogar sig stamhövdingarna för indirekt brittiskt styre. 1906 bildas den brittiska kolonin Nigeria.
• 10 februari - Den svenska riksdagen debatterar den gifta kvinnans myndighet och rätt att själv disponera sin egendom.
• 15 februari
  • Svenska Aeronautiska Sällskapets vätgasballong Svenske sliter sig och återfinns aldrig.
  • Liberalen Carl Lindhagen går i den svenska riksdagen i bräschen för en lagändring vad gäller kvinnans rätt att bestämma över sig själv.
• 16 februari - Scania i Malmö visar de första serietillverkade personbilarna i Sverige.
• 23 mars - Amerikanska trupper i Honduras för att skydda USA:s konsulat och ett varv i Puerto Cortez under en revolution.
• 24 mars - Norge får rätt att ha sina egna konsulat i utlandet.
• 1 april - Lysekil får stadsprivilegium.
• 16 april - En av de värsta judepogromer i det nya århundradet inträffar i den ryska staden Kishnev. Händelsen ger ytterligare näring åt den Sionistiska rörelsen.
• 26 april - Den spanska fotbollsklubben Atlético Madrid bildas.
• 16 maj - Sveriges första automobilutställning öppnas vid Idrottsparken i Stockholm. Där ses bland annat en tresitsig amerikansk Oldsmobile på 4 1/2 hästkrafter.
• 20 maj
  • Wilhelm Peterson-Bergers opera Ran uruppförs på Operan i Stockholm.
  • Sveriges första automobilklubb bildas.
• 31 maj - I Sverige bildas Socialdemokraternas Ungdomsförbund, SDU, med Karl Gustav Ossiannilsson som förste ordförande. Ledande krafter är Fabian Månsson, Per Albin Hansson, Gustav Möller och Rickard Sandler. Förbundet ger ut tidningen Fram och slår ut de anarkistiska Ungsocialisterna som socialdemokraternas ungdomsförbund.
• 2 juni - Ett specialsanatorium för barn öppnas i Vejbystrand.
• 11 juni - Alexander I Obrenovich (1876-1903), konung av Serbien från 1889, och hans gemål Draga Maschin mördas i kungliga palatset i Belgrad av sammansvurna officerare ur Serbiska armén.
• 15 juni - De armenska kyrkogodsen i Ryssland dras in till staten.
• 16 juni - Henry Ford börjar försäljningen av sin första bilmodell Model A till ett pris av 850 dollar.
• 19 juni - Den första Lapplands-Expressen avgår från Stockholm till Narvik. Resan tar 48 timmar på den just fullbordade banan förbi Riksgränsen.
• 20 juni - Sverige avstår sina anspråk på Wismar till Mecklenburg, som Sverige 1803 pantsatte staden till på hundra år, genom ett fördrag i Stockholm. Därmed blir staden helt inlemmad i Tyskland.
• 1 juli - Konkurrensen mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) leder till, att samtrafiken mellan näten helt upphör. Därmed är SAT:s abonnenter helt avskurna från övriga Sveriges telefonnät, som innehas av Telegrafverket. De båda bolagen börjar då konkurrera med varandra på olika sätt, vilket kommer att fortgå till 1918.
• 4 juli - USA:s president Theodore Roosevelt sänder det första telegrammet genom Stillahavskabeln som förbinder San Francisco och Manila.
• Juli - Ofotenbanan till Narvik invigs.
• 3 augusti - Under ett möte i London delas det ryska socialdemokratiska arbetarpartiet i två fraktioner. Den revisionistiska benämns mensjeviker (minoritetsmän), och den radikala benämns bolsjeviker (majoritetsmän).
• 4 augusti – Kardinal Giuseppe Sarto väljs till påve under namnet Pius X.
• 30 augusti – Den amerikanska motorcykeltillverkaren Harley-Davidson.
• 12 september - Sångerskan Christina Nilsson besöker Stockholm för första gången sedan 1885.
• 10 oktober - I Manchester bildas Women’s Social and Political Union (WSPU), den s.k. Suffragettrörelsen av Emmeline Pankhurst och hennes döttrar Christabel och Sylvia. Rörelsens mål är att, med alla medel (även olagliga och våldsamma), genomdriva sina krav på kvinnlig politisk rösträtt.
• 12 oktober - Tjajkovskijs opera Eugen Onegin har premiär på Operan i Stockholm.
• 15 oktober - Elegier, dikter av den 23-årige Vilhelm Ekelund, utkommer.
• 27 oktober - Centralposthuset vid Vasagatan i Stockholm invigs. Arkitekten är Ferdinand Boberg, som samma år har skapat Rosenbad.
• 3 november - Området Panama bryts ur Colombia och blir en självständig republik.
• 12 november - De franska bröderna Lebaudy utför en rekordflygning på 55 kilometer med sitt 58 meter långa luftskepp.
• 18 november - USA och Panama undertecknar Hay-Varillafördraget vilket ger USA alla rättigheter att bygga, driva och skydda Panamakanalen.
• 23 november - Den världsberömde italienska tenoren Enrico Caruso gör sin USA-debut på Metropolitan Opera House i New York då han sjunger rollen som hertigen i Rigoletto.
• November - En 23 meter lång sillval strandar vid Morups tånge i Halland. Detta är den största val som anträffats i Sverige.
• 17 december - De amerikanska bröderna Orville och Wilbur Wright gör sin första flygning med ett av dem själva konstruerat flygplan i Kitty Hawk, North Carolina.
• 21 december - Nederländerna antar en arbetarskyddslag.

redigera Okänt datum

• Klädesmärket Tiger grundas i Uddevalla.
• Offentliga läkarbefattningar i Sverige blir tillgängliga för ogifta kvinnor.
• Den svenska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas av socialdemokratiska och borgerliga kvinnor samt blir kvinnlig riksorganisation i rösträttskampen.
• Ledande personer ur Göteborgs borgerlighet lämnar en petition mot emigration till Oscar II.
• Det socialliberala Centralförbundet för socialt arbete bildas på initiativ av Gerda Meyerson och Gertrud af Klintberg. Förbundet består av frivilliga socialarbetare som är förmögna nog att arbeta heltid utan lön. Förbundet gör en betydande insats i den socialpolitiska debatten. Bland annat utbildar man fattigvårdsfunktionärer, arbetar för förebyggande fattigvård, tar initiativ till Stockholms Kooperativa Bostadsförening med mera.
• Ivan Bratt blir Sveriges dittills yngste läkare, vid 25 års ålder.
• En svensk skogsvårdslag antas för att säkra återväxten av skogen.
• Kommunala arbetsförmedlingar införs i Sverige.
• Endast sedlar utgivna av Riksbanken gäller nu som betalningsmedel i Sverige.
• LKAB och AB Gellivare Malmfält sammanslås och blir ett dotterbolag till Grängesbergsbolaget.
• Hemmets kokbok, en av de mest inflytelserika svenska böckerna om hem och hushåll, utges av Fackskolan för huslig ekonomi.
• Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund (sedermera Svenska Riksidrottsförbundet) bildas, varmed idrotten får en enhetlig ledning. Förbundet förbjuder professionalisering inom alla Sveriges sportgrenar.
• Nordenskiölds fartyg Vega säljs till den skotske redaren Ferguson och går under året under i Melville Bay utanför Grönland.
• Gerda Östberg (farmor till den norrländske komikern Lasse Erikssons hustru) blir den första gifta kvinnan att disputera på en avhandling vid ett svenskt universitet.
• Skivbolaget AB Skandinaviska Grammophon (mer känt som Husbondens röst) grundas.
• Sveriges första pressbyråkiosker öppnas.
• I Danmark ersätts grekiska och latin av engelska, franska och tyska som huvudämnen på gymnasiet.
• I Sverige kommer en lag angående skolväsendet i Stockholm som säger att folkskolan skall vara en för staden gemensam angelägenhet, som skall vårdas av kommunen.

redigera Födda

• 7 januari - Albrecht Haushofer, tysk geopolitiker och professor.
• 11 januari - Irma Leoni, svensk revyskådespelare och sångerska.
• 27 januari - John Carew Eccles, australisk neurolog, nobelpristagare.
• 2 februari - Eugen Kogon, tysk författare och sociolog, överlevde Buchenwald.
• 10 februari - Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
• 13 februari - Georges Simenon, fransk deckarförfattare.
• 16 februari - Edgar Bergen, amerikansk buktalare.
• 18 februari - Nikolaj Podgornyj, sovjetisk politiker, president 1965-1977.
• 21 februari - Anaïs Nin, fransk-amerikansk författare.
• 28 februari - Vincente Minnelli, amerikansk regissör, far till Liza Minnelli.
• 3 mars - Nils Liljeqvist, svensk manusförfattare.
• 10 mars - Bix Beiderbecke, amerikansk jazztrumpetare.
• 14 mars - Mustafa Barzani, kurdisk politiker.
• 16 mars - Mike Mansfield, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
• 18 mars - Galeazzo Ciano, italiensk politiker, svärson till Benito Mussolini.
• 21 mars - Ruth Stevens, svensk skådespelare.
• 9 april
  • Gregory Pincus, amerikansk läkare, p-pillrets uppfinnare.
  • Mimi Pollak, svensk skådespelerska.
  • Anna-Lisa Ryding, svensk skådespelerska och sångerska.
• 12 april - Jan Tinbergen, nederländsk ekonom, nobelpristagare.
• 18 april - Lulu Ziegler, dansk skådespelare, regissör och sångerska.
• 20 april - Dagmar Edqvist, svensk författare.
• 21 april - Hans Hedtoft, dansk politiker, statsminister 1947-1950 och 1953-1955.
• 22 april - Karl Eberhard Schöngarth, tysk SS-officer.
• 24 april - José Antonio Primo de Rivera, spansk politiker.
• 25 april - Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
• 26 april - Karl-Magnus Thulstrup, svensk skådespelare och sångare.
• 27 april - Helge Zimdal, svensk arkitekt.
• 1 maj - Gösta Hådell, svensk kompositör, musikdirektör och musiker.
• 2 maj
  • Bing Crosby, amerikansk sångare och skådespelare.
  • Benjamin Spock, amerikansk barnläkare.
• 4 maj - Luther Adler, amerikansk skådespelare.
• 6 maj - Sten Axelson, svensk kompositör, sångare och pianist.
• 8 maj - Fernandel, fransk skådespelare.
• 12 maj - Lennox Berkeley, brittisk tonsättare.
• 15 maj - Maria Reiche, tysk matematiker och arkeolog.
• 18 maj - Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör.
• 23 maj - Walter Reisch, österrikisk-amerikansk, manusförfattare, regissör och filmproducent.
• 29 maj - Bob Hope, brittisk-amerikansk komiker, skådespelare.
• 4 juni
  • Joel Berglund, svensk operachef och hovsångare (basbaryton).
  • Gunnar Odelryd, svensk rekvisitör, filmarkitekt, inspicient och producent.
• 6 juni - Aram Chatjaturjan, armenisk tonsättare.
• 8 juni - Ralph Yarborough, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957-1971.
• 12 juni - Ragnar Brandhild, svensk fotograf, ateljéchef, inspicient och filmproducent.
• 14 juni - Steinar Jøraandstad, norsk skådespelare och sångare.
• 18 juni
  • Jeanette MacDonald, amerikansk skådespelare.
  • Raymond Radiguet, fransk författare.
• 19 juni - Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.
• 21 juni - Alf Sjöberg, svensk filmregissör.
• 22 juni
  • John Dillinger, amerikansk gangster.
  • Sten Lindgren, svensk skådespelare.
• 23 juni - Birgit Th Sparre, svensk författare.
• 25 juni - George Orwell, brittisk författare.
• 2 juli
  • Alec Douglas-Home, brittisk politiker, premiärminister 1963-1964.
  • Olav V av Norge.
• 4 juli - Corrado Bafile, italiensk kardinal.
• 6 juli - Hugo Theorell, svensk biokemist, nobelpristagare.
• 10 juli
  • Werner Best, tysk nazistisk politiker och jurist.
  • Astrid Bodin, svensk skådespelare.
  • Karl Fritzsch, tysk SS-officer.
• 11 juli - Rudolf Abel, sovjetisk överste och spion.
• 12 juli - Julius Sjögren, svensk skådespelare.
• 15 juli - Kamaraj, indisk politiker.
• 16 juli - Adalberto Libera, italiensk arkitekt.
• 18 juli - Victor Gruen, österrikisk arkitekt.
• 19 juli - Arnold Haskell, brittisk danskritiker.
• 30 juli - Arnold Sjöstrand, svensk skådespelare och regissör.
• 3 augusti - Habib Bourguiba, Tunisiens förste president.
• 7 augusti - Louis Leakey, brittisk arkeolog.
• 10 augusti - Lasse Krantz, svensk skådespelare, sångare och revyartist.
• 23 augusti
  • Walter Linse, tysk jurist.
  • Charles Brannan, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1948-1953.
• 24 augusti - Karl Hanke, tysk nazistisk politiker.
• 13 september - Claudette Colbert, fransk-amerikansk skådespelare.
• 14 september - Håkan Jahnberg, svensk skådespelare.
• 15 september - Roy Acuff, amerikansk countrymusiker och republikansk politiker.
• 18 september - Margret Nilsson, svensk politiker (bondeförbundare).
• 20 september - Alva Garbo, svensk skådespelare.
• 21 september - Preston Tucker, amerikansk företagare och bildesigner.
• 25 september - Mark Rothko, ryskfödd amerikansk konstnär.
• 26 september
  • Einar Kjellén, svensk arkeolog.
  • Arne Furumark, svensk arkeolog.
• 1 oktober - Vladimir Horowitz, ukrainsk-amerikansk pianist.
• 4 oktober - Ernst Kaltenbrunner, österrikisk nazist.
• 17 oktober - Gösta Wallenius, svensk textförfattare, kapellmästare, kompositör och arrangör av filmmusik.
• 23 oktober
  • Maja Nilsson, svensk politiker.
  • Richard Thomalla, tysk SS-officer.
• 28 oktober
  • Elly Holmberg, svensk dansare.
  • Evelyn Waugh, författare.
• 7 november - Konrad Lorenz, österrikisk zoolog och etolog.
• 16 november - Hans Nockemann, tysk SS-officer.
• 20 november - Alexandra Danilova, rysk ballerina.
• 27 november - Lars Onsager, norsk-amerikansk kemist, nobelpristagare.
• 28 november - J. Howard McGrath, amerikansk demokratisk politiker.
• 17 december - Erskine Caldwell, amerikansk författare.
• 18 december - Helge Mauritz, svensk skådespelare och sångare.
• 26 december - Heinz Reinefarth, tysk SS-general.
• 30 december - Einar Groth, svensk violinist, kapellmästare och kompositör.

redigera Avlidna

• 26 januari - Carl Bergstedt, svensk bruksägare, publicist och riksdagsman.
• 28 januari - Augusta Holmès, fransk kompositör.
• 1 februari - George Gabriel Stokes, irländsk matematiker och fysiker.
• 3 februari - Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
• 20 februari - Gotthard Werner, svensk konstnär, historiemålare.
• 26 februari - Richard Gatling, amerikansk uppfinnare av Gatling-kulsprutan.
• 25 mars - Sir Hector Macdonald, brittisk general, självmord.
• 11 april - Gemma Galgani, italiensk jungfru och mystiker; helgon.
• 26 april - Malwida von Meysenbug, tysk författare.
• 8 maj - Paul Gauguin, fransk impressionistisk målare.
• 19 maj - Carl Snoilsky, greve, överbibliotekarie och poet.
• 11 juni - Alexander I av Serbien.
• 23 juni - Ludwig Franzius, tysk vattenbyggnadsingenjör.
• 9 juli - Harvey Logan, Kid Curry, amerikansk brottsling.
• 17 juli - James McNeill Whistler, amerikansk-brittisk målare och grafiker.
• 20 juli - Leo XIII, påve.
• 21 juli - Anders Huss, svensk kronofogde och riksdagsman.
• 26 juli - Lina Sandell-Berg, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.
• 1 augusti - Calamity Jane, amerikansk vildavästernhjältinna.
• 17 augusti - Wilhelm Spånberg, svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal).
• 31 augusti - Albert Eriksson, tidningsman och översättare.
• 26 oktober - Maurice Rollinat, fransk poet.
• 1 november - Theodor Mommsen, tysk historiker, nobelpristagare.
• 12 november - Camille Pissaro, fransk impressionistisk målare.
• 20 november - Tom Horn, amerikansk brottsling, avrättad.
• 24 november - Johann Baptist von Anzer, tysk katolsk missionsledare.
• 5 december - Emil von Qvanten, finlandssvensk skald och publicist.
• 8 december - Herbert Spencer, brittisk liberal filosof.
• 13 december - Alexander McDonald, amerikansk republikansk politiker, senator 1868-1871.
• 26 december - Giuseppe Zanardelli, italiensk politiker.

redigera Nobelpris

• Fysik
  • Henri Becquerel, Frankrike
  • Pierre Curie, Frankrike
  • Marie Curie, Frankrike
• Kemi - Svante Arrhenius, Sverige
• Medicin - Niels Ryberg Finsen, Danmark
• Litteratur - Bjørnstjerne Bjørnson, Norge
• Fred - Randal Cremer, Storbritannien